IDAG! – Vattenfalls ordf hos KU

Vattenfalls ordf bekräftar att allt handlar om ekonomi!
Utfrågningen handlade bl.a. om Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland och regeringens styrning kring utvecklingen av denna fråga. Ingenting framkom som tyder på att Löfvenregeringen styr på miljöproblematiken. Vattenfall har som mål att sänka sina koldioxidutsläpp till 65 milj ton per år till 2020 (f.n. 90 milj ton per år jämfört med hela Sveriges 45 milj. ton per år) . Vattenfalls ordf bekräftar att målet ligger fast och  att detta inte är möjligt utan att sälja brunkolsverksamheten. En del hummande om att behålla och lägga ner. Men som sagt bara ett hummande. Ekonomi betyder allt på bekostnad av kommande generationer! Var finns det en Obama ???

OBAMA vs LÖFVEN – forts tickande miljöbomb

Forts… tickande miljöbomb

Obama har gjort det Löfven-regeringen hittills har misslyckats med! Han har stoppat en tickande miljöbomb! Det handlar om att tills vidare stoppa  utvecklingen av Keystone XL, en pipeline för för  s.k. ”tar sands oil” från Kanada 300 mil över USA ner till mexikanska gulfen efter raffinering för export till världsmarknaden. Kapaciteten ca 1 miljon barrels per dygn (totala oljeproduktionen i världen är ca 90 miljoner barrels per dygn) ger vid förbränning ca 100 milj. ton koldioxidutsläpp.

Keystone XL lika med Vattenfall i Tyskland

Löfven-regeringen släpper via Vattenfall ut ungefär motsvarande mängd koldioxid som Keystone XL genom sina kolengagemang i Tyskland. Problemet är att Löfven-regeringen har en lösning som går på tvärs med klimatproblematiken. Planen är att sälja Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland till hugade spekulanter. Av vad som framkommit hittills är endast ekonomiska faktorer avgörande!

Kort bakgrund Keystone XL

Keystone XL har varit föremål för miljööverväganden i 6 år inom The State Department i USA.  Det är t. o .m.  så att Obama lagt in sitt veto mot ledningen i kongressen. Observera han har bara använt veto-instrumentet 3 ggr hittills! Sedan republikanerna fick majoritet i både  Representanthuset och Senaten i november 2014 satte man upp Keystone XL som prio 1 för att på laglig väg driva igenom ett beslut för byggande av ledningen. Men som sagt den är åtminstone tillfälligt stoppad genom presidentens veto!

Ingen rim och reson!

Jämfört med  Obama-administrationens långa vånda över Keystone XL och inte minst USA:s totala utsläppsnivå i förhållande till Sveriges (ca 100 ggr större) saknas varken rim eller reson i Löfven-regeringen lättvindiga direktiv till Vattenfall d.v.s.  ”Sälj så blir vi av med problemet”!!!

GLOBAL UPPVÄRMNING – Spårat ur

Global uppvärmning – Spårat ur!

Visste DU att obalansen mellan jordens in-och utflöden av energi, framförallt som följd av utsläpp av koldioxid, motsvarar 400000 Hiroshimabomber per dygn 365 dagar per år! Jo, du läste rätt! Uppgiften är svår att ta till sig och relatera till. MEN konsekvenserna är lättare att förstå! Kolla grafen nedan som visar temperaturvariationerna på jorden de senaste 12000 åren!

Global uppvärmning 12000 år

 

VAD ser DU?

Jo, du ser att temperaturvariationerna före förindustriell tid, säg  före1900, är långsamma förlopp utsträckta över flera tusen år.  I modern tid, framförallt från 1950 och framåt går grafen rakt upp.  Vi befinner oss alltså på den blåa delen av grafen. Sedan 1950 har jordens medeltemperatur ökat med knappt 2 grader F, vilket motsvarar ungefär 1 grad C. Det mest skrämmande är att grafen fortsätter rakt upp (den röda delen). Detta indikerar en temperaturhöjning vid sekelskiftet 2100 på minst 4 grader C.  D.v.s. vi är långt utanför gränsen 2 grader C! Denna gräns är satt för att vi och framförallt kommande generationer skall kunna leva under drägliga förhållanden!

BREAKING NEWS! – Tickande miljöbomb!

Tickande miljöbomb!

Svenska staten sitter på en tickande miljöbomb genom helägda Vattenfall, som under 2000-talet hittills har expanderat sin verksamhet i Europa, framförallt i Tyskland, inom fossilbaserad kraftproduktion. Svenska staten (vi) släpper därmed ut dubbelt så mycket koldioxid i Tyskland som alla utsläpp i Sverige tillsammans.

Hur har vi hamnat här?

I början på 2000-talet ändrades Vattenfalls strategi från att operera enbart i Sverige till att utöka marknadsområdet till hela Europa.  Expansionen skedde framförallt inom fossil kraftproduktion och  eldistribution (elnät). Med facit i hand kan man konstatera att den politiska styrningen av Vattenfall har varit alldeles för svag sett i ett miljöperspektiv. Inget speciellt politiskt parti kan pekas ut. Alla regeringar har varit med om att styra Vattenfall. Alltifrån Persson-regeringen fram till 2006, Reinfeldt-regeringen fram till 2014 och från och med hösten 2014 och tills vidare Löfven-regeringen. Problematiken har blivit kraftigt uppmärksammad på senare tid och Löfven-regeringen har nu att styra Vattenfall mot ansvarsfulla beslut!

Hur stort är utsläppsproblemet?

I ett svenskt miljöperspektiv är problemet JÄTTESTORT. Vattenfall äger och driver 4 stora brunkolskraftverk inklusive fem dagbrott för brunkolsbrytning med koncessioner fram till 2025.  För brunkolsbrytning efter denna tidpunkt planerar man att utnyttja exploateringsrättigheter för ytterligare fem dagbrott  motsvarande 25 ggr Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Sammantaget motsvarar  kolengagemanget i Tyskland inklusive det nybyggda och under 2015 idrifttagna stenkolskraftverket Moorburg i Hamburg betydande utsläpp, som sagt, långt utöver Sveriges samlade utsläpp!

VAD GÖRA?

Vattenfalls styrelseordförande har valt den lätta vägen och definierar problematiken som ett imageproblem för Vattenfall. Han menar att om vi säljer brunkolsverksamheten blir vi av med problemet och med råge uppfyller våra mål att minska koldioxidutsläppen till 2020. Följaktligen har Vattenfalls operativa ledning lämnat ut brunkolsverksamheten till försäljning under 2015. MEN hallå! Detta löser ju inte problemet utan man bara flyttar det till andra aktörer. Detta är faktiskt inte att ta ansvar för den nödvändiga klimatomställningen och en dräglig tillvaro för kommande generationer! Så frågan är helt klart tillbaka på den politiska nivån och Löfven-regeringen.  Skall Vattenfall i fortsättningen styras med lika lösa tyglar som hittills??? Till saken hör även att en eventuell försäljning förmodligen handlar om kapitalförstöring av stora mått. Den tyska regeringen  har under december 2014 lagt fast en strategi att brunkolsverksamhet skall avvecklas i Tyskland genom successivt ökade pålagor för koldioxidutsläpp. Det blir knappast några höga bud på den aktuella försäljningen, helt bortsett från det förkastliga i att inte ha en genomtänkt miljöstrategi för problematiken!

VAD kan DU göra!

Följ utvecklingen på bloggen och sprid budskapet att svenska staten/vi/Löfven-regeringen och Vattenfall måste hantera denna fråga på ett ansvarsfullt sätt!!!

 

Mobilisera inför Paris!

Det reella innehållet i USA/Kina-avtalet är som sagt(http://climateforlife.se/ett-ljus-i-tunneln/) inte tillräckligt!. Alla berörda ca 190 länder inklusive USA och Kina måste ta fram tillräckliga mål för sina utsläppsminskningar senast till våren 2015.  Vidare är frågan om finansiering av utvecklingsländernas omställning kvar att lösa.  De utvecklade länderna har åtagit sig att bidra med 100 miljarder dollar per år fr.o.m. 2020 via en s.k. ”Green Carbon Fund” benämnd GCF. I denna fråga har man än så länge bara tagit ett litet steg på vägen! Så nu gäller det! Alla måste hjälpas åt! Kom ihåg! Politikerna sätter bara ramarna! Paris-mötet 2015 är sista chansen! Observera att en kraftsamling med alla de berörda 200 ländernas regeringschefer görs bara vart 5-10:de år. Skulle Paris misslyckas landar vi på tidigast 2030 istället för nödvändiga 2020 d.v.s. 10 år för sent!!!

Ett ljus i tunneln!

USA och Kina börjar röra på sig!

På den politiska nivån kan man trots allt nu se ljuset i tunneln. USA och Kina slöt i november 2014 ett avtal om att minska CO2-utsläppen. Det reella innehållet i avtalet är dock inte tillräckligt! MEN ett avtal mellan de stora utsläpparländerna är i sig ett stort steg framåt. USA:s argument att Kina gör inget har därmed fallit platt till marken. Isen är bruten i blockeringen mellan USA och Kina! Samtidigt har EU-länderna enats om en 40 %-ig minskning till år 2030. Sammantaget betyder detta att de länder som står för mer än 70 % av de globala utsläppen har börjat jobba med de mål som är nödvändiga att ställa upp vid Paris-mötet 2015!

COP 20 Lima, Peru, dec. 2014

Hur gick COP20 ?
Jo! Hyfsat! Ramarna till en avtalstext för Paris 2015 kom man överens om. Alla berörda ca 200 länder skall presentera sina bud till utsläpps-minskningar under våren 2015. Finansieringsfrågorna är man dock djupt oense om. Dessa liksom nivån på utsläppsminskningarna kommer att bli de stora knäckfrågorna i Paris. MEN, trots allt, det rör sig framåt i rätt riktning! NU håller vi tummarna för COP21 i Paris 2015!

Hur har FN/IPCC klarat sig hittills?

Inte så bra skulle man kunna säga! Arbetet med att åstadkomma ett heltäckande globalt klimatavtal pågår i FN:s regi inom ramen för ett program som kallas ”Intergovernmental Program on Climate Change” förkortat och i dagligt tal benämnt IPCC. Inom ramen för IPCC tar ett stort antal forskare världen över fram en sammanfattande rapport om klimatförändringarna ca vart 5:e år. Den allra första rapporten togs fram redan så tidigt som 1990.

Men var kommer politikerna in i bilden då?
”Alla” länder träffas en gång per år för att på politikernivå arbeta med den globala överenskommelsen baserat på IPCC:s rapportering. Dessa möten hålls i december varje år under benämningen COP, Collaboration Of Parties. Det allra första mötet hölls i Rio de Janeiro 1994. Det benämns i dagligt tal COP1. I år blir det alltså COP 20, som kommer att hållas i Peru i Lima. OCH än så länge har man alltså inte lyckats komma fram till ett heltäckande avtal! Tala om att det går långsamt!

Men Kyotoavtalet då?
Det första multilaterala avtalet slöts i Kyoto, Japan; 1997 och benämns i dagligt tal Kyotoavtalet. De stora utsläpparländerna USA, Kina, Indien, Ryssland, Australien och Kanada undertecknade dock ej avtalet. EU-länderna plus ett antal övriga länder såsom t.ex. Japan,…. etc. var de huvudsakliga parterna i detta avtal. Avtalet stadgade att de deltagande länderna, alltså däribland Sverige, skulle minska sina utsläpp med i genomsnitt 5 % till 2012 i förhållande till 1990 års nivå. Alltså en mycket blygsam nivå jämfört med vad som krävs totalt sett d.v.s. en minskning med 60-70 %:s till år 2050. Det stora problemet är dock inte den blygsamma nivån utan att de stora utsläpparländerna motsvarande 70 % av de globala utsläppen inte har undertecknat avtalet.

Den stora kalabaliken utbryter!
Redan i Köpenhamn 2009 under COP 15 försökte man få till stånd ett mer heltäckande avtal, som skulle gälla efter den första avtalsperiodens slut 2012 genom en massiv satsning och deltagande av alla ländernas regeringschefer. Men man misslyckades! Vid de följande COP-mötena efter 2009 har man sedan försökt få till stånd en överenskommelse. Det har resulterat i en halvmesyr som innebär att det ”haltande” Kyotoprotokollet förlängs till år 2020. I praktiken betyder detta knappast någonting för de globala utsläppsminskningarna.

Vad är problemet?
Förutom problematiken kring att få konsensus kring en avtalstext som över 200 länder skall godkänna så finns det ett par mer djupgående strukturella problem. Det ena är att delar av det politiska etablissemanget i USA hävdar att så länge det största utsläpparlandet Kina inte går med i avtalet så kommer inte det näst största utsläpparlandet d.v.s. USA att göra det. Det andra problemet är att utvecklingsländerna hävdar med all rättt att det är de utvecklade länder som i huvudsak har stått för CO2-utsläppen hittills. Man går därför ej med på några framtida utsläppsminskningar utan finansiell kompensation från de utvecklade länderna.

Kraftsamling i Paris 2015!
En ny kraftsamling med deltagande från alla regeringschefer i likhet med vad som skedde i Köpenhamn 2009 under COP15 kommer att göras i Paris 2015 under COP21. Ramarna för ett globalt, heltäckande avtal skall enligt riktlinjerna för detta möte då läggas fast. Avtalet skall börja gälla fr.o.m. år 2020! Tala om att vara ute i sista minuten! Enligt IPCC:s senaste rapportering 2013 och 2014 måste de globala utsläppen börja minska senast år 2020 om världen skall lyckas vända utsläppskurvan i tid. Det som står på spel nu är om vi skall gå mot en global uppvärmning på ohållbara minst 4 grader eller om vi skall hålla oss under det uppställda 2-gradersmålet!