Snabbspår till kunskapsplattform …!

Utan insikt om klimatfrågan i ett större perspektiv och hur den på ett naturligt sätt kan integreras i vardagen blir det nästintill omöjligt att agera rationellt för DIG som enskild individ!

För att DU snabbt skall skaffa DIG kunskaper och sammanhang i klimatfrågan för att kunna agera som en climateforlifeDOER erbjuder CFL ett snabbspår till en kunskapsplattform i följande dokument om orsak och verkan vad gäller den globala uppvärmningen.

DU får inblick i de viktigaste faktorerna bakom (1) variationerna i planeten Jordens medeltemperatur, (2) teorin bakom den s.k. växthuseffekten, (3) människornas påverkan, (4) konsekvenserna för planeten Jorden respektive inblick i vad olika aktörer gör såsom (5) vad gör Världssamfundet, (6) (7) vad gör Sverige och EU och sist men inte minst (8) hur DU med nya kunskaper och sammanhang kan bli en climateforlifeDOER.

(1) Jordens medeltemperatur

Grafen visar att Jordens medeltemperatur har varit relativt stabil sedan flera tusen år tillbaka för att sedan under de senaste 100 åren öka dramatiskt till följd av den av människan påtvingade globala uppvärmningen!

Globala uppvärmningen sticker ut …!

När DU i dagligt tal reflekterar över och pratar om den globala uppvärmningen avses i regel den ökning av planeten Jordens medeltemperatur på hittills ca 1 grad som skett sedan början på industrialismen i slutet på 1800-talet till följd av utsläpp av koldioxid, CO2, genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas.

Jämfört med de naturliga variationerna i Jordens medeltemperatur till följd av ändringar i Jordens omloppsbana runt solen respektive jordaxelns lutning är den s.k. globala uppvärmningen påtvingad och ett extremt snabbt förlopp.

Den globala uppvärmningen har framförallt skett de senaste 100 åren medan de naturliga variationerna i Jordens medeltemperatur sker i tidscykler på 10000-tals år definierade som istider och mellanistider. Den senaste istiden inträffade för ca 20000 år sedan då både Europa och Nordamerika var täckta av ett tjockt istäcke.

Den globala uppvärmningen är således en helt annan process påtvingad av oss människor i dagligt tal kallad växthuseffekten.

För ytterligare information kan DU gå till följande länkar (1) Stabilt i 20000 år- nu händer det, (2) Kyla-paradoxen i USA, (3) Sibirien kokar !

2) Växthuseffekten

Figuren visar att från solen inkommande energi är i obalans med utgående energi till följd av att en del av den utgående värmestrålningen reflekteras tillbaka av växthusgaserna!

Vetenskaplig bakgrund …!

Växthuseffekten är synonymt med den globala uppvärmningen och syftar på att energibalansen mellan solen och Jorden är i obalans. Till Jorden tillförd energi genom solstrålning är större än utgående energi i form av reflekterad solstrålning och infraröd strålning (värmestrålning) från jordytan.

Grundproblemet med obalansen är att en del av den infraröda strålningen från jordytan absorberas/reflekteras tillbaka till Jorden på de s.k. växthusgaser, främst koldioxid (CO2) som ansamlats i atmosfären till följd av vår förbränning av fossila bränslen.

Växthuseffekten är vetenskapligt belagd sedan drygt 100 år tillbaka bl.a. av den svenske kemisten Svante Arrhenius. Senare forskning har visat att den mängd CO2 som har hamnat i atmosfären stannar till stor del kvar i hundratals till tusentals år och följaktligen bidrar till den globala uppvärmningen under mycket lån tid framöver.

Så småningom efter ca 300 år kommer ca hälften att ha lösts upp i världshaven, men resten stannar kvar i tusentals för att inte säga i hundratusentals år. Dessa s.k. geofysikaliska och vetenskapliga samband sätter fingret på betydelsen av att snabbt upphöra med utsläppen av CO2 främst orsakade av förbränning av fossila bränslen.

Även om vi rent teoretiskt abrupt skulle sluta med att släppa ut mer CO2 idag skulle således den globala uppvärmningen fortsätta i hundratals år framöver. Enligt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), bestående av2000-3000 klimatforskare över hela världen, måste vi halvera våra utsläpp varje årtionde fram till 2050 för att vi skall klara Paris-avtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader.

För ytterligare information kan DU gå till följande länkar (1) Hårda fakta om CO2-utsläpp, (2) James Hansen-Hero of our time, (3) Red Alert, (4) Oönskat rekord, (5) En bild säger mer, (6) Hon är fem i tolv !

(3) Människornas påverkan

Klimatets Big Five …!

Växthuseffekten eller den globala uppvärmningen är således en på planeten Jorden påtvingad process av oss människor alltsedan vi började förbränna fossila bränslen från och med starten av industrialismen i slutet på 1800-talet. I början på industrialismen handlade det framförallt om kol som under1900-talet kom att följas av både olja och naturgas.

Det är först under det senaste årtiondet som förnyelsebara energikällor, som solenergi och vindenergi, på allvar har börjat ersätta de fossila energikällorna. Än så länge dominerar dock fortfarande de fossila energikällorna med en andel av den globala energiförsörjningen på ca 85 % (dec 2020).

Förutom konsumtion av energi baserat på fossila bränslen bidrar vår konsumtion av livsmedel i stor utsträckning också till den globala uppvärmningen motsvarande upp till 30 % av CO2- utsläppen.

I detta fall handlar det framförallt om konsumtion av jordbruksprodukter i form av (1) kött från nötkreatur där djurens matsmältningsprocess genererar metangas, som också räknas till växthusgaserna, och om (2) importerade produkter som t.ex. palmolja och sojabönor m.m. med koppling till världens regnskogar i Sydamerika, Sydostasien och Centralafrika. För att lämna plats för odling av dessa jordbruksprodukter har regnskogarna fått skövlas, vilket i sin tur ha fått till följd CO2-upptaget genom fotosyntesen vid tillväxten i den globala biosfären har minskat betydligt.

Sammanfattningsvis kan klimatbovarnas Big Five, alla med koppling till människan och vårt nuvarande sätt att leva, definieras av följande fem faktorer – Energitillförsel, Transporter, Köttkonsumtion, Allmän konsumtion och Skövling av regnskogar. Alla fem påverkas av aktörerna i samhället –  av politiken, av näringslivet och av DIG som enskild individ.

DU har i sammanhanget en nyckelroll genom att DU med dina val och en medveten konsumtion kan påverka omställningen till grön produktion i samhället och en klimatpolitik som borgar för ett framtida hållbart samhälle.

För ytterligare information kan du gå till följande länkar (1) Så formas en klimatförnekare, (2) Visste du att, (3) Alexander Graham Bell visselblåsare, (4) Skippa biffen till helgen, (5) Dags för en tankeställare, (6) Johan Rockström säger sanningar, (7) Vem stoppar, (8) Big Five för klimatet!

(4) Konsekvenser

Följdeffekterna av ett varmare hav och en varmare atmosfär är det allvarliga för levnadsbetingelserna på planeten Jorden!

Följdeffekterna allvarliga …!

Den globala uppvärmningen innebär rent fysikaliskt att Jordens medeltemperatur blir högre i hav och på land. Den övervägande delen av energiöverskottet, ca 90 %, hamnar i havet d.v.s. värmer upp världens oceaner. Resten, ca 10 %, värmer upp Jordens atmosfär.

För oss människor och alla levande organismer på planeten Jorden är det dock följdeffekterna av ett varmare hav och en varmare atmosfär som är det allvarliga.

En varmare atmosfär ger upphov till att is och snö vid polerna, på Arktis och i Antarktis, smälter, vilket i sin tur resulterar i en havsnivåhöjning. Enligt FN:s klimatpanel IPCC handlar det om uppemot 1 m till 2100.

Denna effekt kräver redan idag omfattande anpassningar i form av både uppbyggnad av rent fysiska hinder och radikalt ändrade samhällsplanering i världens kustländer. I extremt låglänta länder som Bangladesh och vissa ögrupper i Indiska Oceanen och Stilla havet kan det också handla om nödvändig migration i form av klimatflyktingar.

En annan minst lika allvarlig effekt av en varmare atmosfär är att den hotar vattenförsörjningen på Jorden dels för jordbruksproduktion och dels för oss människor. I detta fall handlar det både om utbredd extrem torka och permanent försvinnande glaciärer som i normalfallet försörjer miljontals människor med sitt dagliga vattenbehov. Det senare är t.ex. fallet i Asien där glaciärer i Himalayas bergskedjor försörjer över en miljard människor med sitt dagliga vattenbehov.

Den andra allvarliga konsekvensen, d.v.s. ett varmare hav, ger upphov till alltmer frekventa extrema väderförhållanden. I och med att havet blir varmare ökar också avdunstningen till atmosfären och bidrar till en högre energinivå i berörda luftmassor. Den högre energinivån resulterar i en ökad frekvens av extremväder i form av orkaner, stormar och skyfallsliknande nederbörd.

För ytterligare information kan DU gå till följande länkar (1) Breaking news-Arktis smälter, (2) Under 2015 slog vi rekordet med råge, (3) Hört talas om ön Dominica, (4) Antarktis- Isflak på drift, (5) Stora Barriärrevet hotat, (6)Huuugghhaa-Antarktis smälter, (7) Ett minne blott, (8) 2017 stormar och skogsbränder kostar, (9) Himalaya smälter snabbt, (10) Code Red i Australien, (11) Breaking news-Bubbla i USA brister, (12) Läs om bonden Ali Sheik, (13) Värmeböljor i tiden, (14) 28000000000000 ton, (15) Amazonas i fara, (16) Vetet räcker inte!

(5) Vad gör FN och Världssamfundet?

Vid FN:s klimatmöte COP 21 i Paris 2015 lades grunden för klimatarbetet för världens alla ca 200 länder med syftet att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader!

FN och Paris-avtalet …!

Världssamfundet har på ett organiserat sätt via FN alltsedan i början på 90-talet uppmärksammat och agerat för att begränsa den globala uppvärmningen. Det första klimatmötet i FN:s regi det s.k. COP1 (möte nr 1 benämnt COP = Collaboration of Parties) hölls i Rio de Janeiro 1994. Sedan dess har FN:s klimatmöten hållits varje år förutom 2020 då mötet ställdes in till följd av en världsomfattande Coronapandemi. Det uppskjutna mötet lika med COP26 skall istället hållas i Glasgow i slutet på 2021.

För att underbygga de diskussioner och beslut som görs på de årliga klimatmötena med vetenskapligt underlag kring den globala uppvärmningens utveckling har FN:s klimatmöten som stöd en klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer de senaste forskningsresultaten på området baserat på 2000-3000 klimatforskare världen över.

Efter mötet i Rio de Janeiro 1994 slöts ganska snart, i samband med COP4 i Kyoto i Japan, ett bilateralt klimatavtal, det s.k. Kyoto-protokollet. Detta blev det första avtalet mellan världens länder med kvantifierade mål vad gäller att minska CO2 utsläppen. Tyvärr accepterade inte de stora utsläpparländerna som USA, Kina, Ryssland, Kanada och några till villkoren i avtalet.

Ur ett klimatperspektiv kan man därför betrakta Kyoto-protokollet som knappt ett halvt steg mot ett fungerande klimatavtal. Europas länder lika med EU anslöt sig till avtalet och dess uppställda mål och kom att agera pådrivare för att fler länder skulle ansluta sig.

Så småningom, egentligen efter alltför lång tid eftersom varje år utan att de större utsläpparländerna är med är ett förlorat klimatår, började klimatdiskussionerna breddas i och med att USA på allvar gick in i diskussionerna omkring 2008 i samband med att f.d. president Obama påbörjade sin första period som USA:s president 2008.

Vid COP15 i Köpenhamn 2009 började de första konturerna av ett konkret globalt klimatavtal kunna skönjas. Även om man rent formellt misslyckades med att komma fram till ett nytt avtal efter det då alltjämt gällande Kyoto-protokollet från 1997 så lade man fast två viktiga grundstenar i Köpenhamn.

Det handlade om dels att den globala uppvärmningen måste begränsas till högst 2 grader och dels att den rika världen måste ta på sig att finansiera klimatomställningen i de mindre rika länderna de s.k. utvecklingsländerna.

Efter COP15 i Köpenhamn följde ett antal klimatmöten innan man slutligen kom fram till ett globalt klimatavtal vid COP21 i Paris, det s.k. Paris-avtalet, som kom att omfatta alla FN:s ca 200 länder utom några få länder däribland även, tråkigt nog, USA, som begärde utträde ur avtalet 2016 omedelbart efter det att Donald Trump hade tillträtt som USA:s president.

Efter tillträdet av nuvarande president Joe Biden är dock USA tillbaka i avtalet. Förutom de två viktiga grundstenarna, som lades fast under COP15 i Köpenhamn, har Paris-avtalet konkretiserats med avseende på hur begränsningarna av CO2-utsläppen skall gå till. Vart och ett av FN:s ca 200 länder skall således vart 5:e år konkretisera hur mycket CO2-utsläppen skall begränsas.

Detta skall göras genom att varje land autonomt bestämmer sina utsläppsminskningar sina s.k. NDC:s (Nationally Determined Contributions). Baserat på klimatlöftena 2015 d.v.s. varje lands NDC:s i samband med Paris-avtalet kan konstateras att målen för utsläpps-minskningarna totalt sett blev för lågt ställda för att begränsa uppvärmningen till avtalets krav på väl under 2 grader.

FN:s klimatpanel IPCC har påtalat detta i ett antal rapporter från 2017 och framåt. I praktiken säger IPCC att världens länder måste minska sina utsläpp med 50 % varje årtionde fram till 2050 för att Paris-avtalet skall kunna uppfyllas. Nya NDC:s kommer att tillhandahållas till COP26 i Glasgow 2021 som bas för nästa 5-års-period i Paris-avtalet.

För ytterligare information kan DU gå till följande länkar (1) USA – Fullt krig om klimatet, (2) Divestment-rörelsen växer, (3) Kina ”polar” med USA – kryper till korset under galgen, (4) Monsieur Trumps skräckkabinett, (5) Folket reser sig, (6) New Dehli kvävs, (7) Breaking News- Minska utsläppen räcker inte, (8) Paris-avtalet i gungning, (9) Klimatstrejk över hela världen, (10) Franska revolutionen 2.0, (11) Politiken i otakt, (12) Kanslern har talat, (13) Mer om Lex Corona, (14) Klimatet dubbelt så dyrt – varje år, (15) IEA kräver stopp, (16) Transatlantisk klimatlänk, (17) Årets WEF – Ny ekonomisk världsordning, (18) Idag den 4/11 – En historisk dag, (19) FN:s klimatpanel – 2 grader är för mycket, (20) Paris-avtalet hotas, (21) Red Alert, (22) Är du mörkrädd – läs inte, (23) Modern version av ”Davids kamp mot Goliat” !

(6) Vad gör EU?

EU har som politisk aktör på det globala planet varit en pådrivare och förebild för för världens länder i syfte att organisera klimatarbetet alltsedan det s.k. Kyoto-protokollet 1997 till det nu gällande Paris-avtalet från 2015!

EU pådrivare …!

EU har som tidigare nämnts varit pådrivare i det internationella klimatarbetet och har under 2020 lagt fast riktlinjer för att uppfylla Paris-avtalet. Under 2020 har EU skärpt sina mål om utsläppsminskningar till 2030 i förhållande till 1990 års nivå från ursprungliga 40 % till minst 55 %. Vidare har EU som en av de första globala regionerna också satt upp som mål att bli klimatneutrala till 2050, vilket är ett nödvändigt krav för att uppfylla Paris-avtalet.

På det konkreta planet, d.v.s. etablering av olika mekanismer och åtgärder för att uppfylla målen, kan bl.a. nämnas EU:s handel med utsläppsrätter EU-ETS  (EU:s Energy Trading System). Systemet innebär att EU:s större företag tilldelas ett visst antal utsläppsrätter. Går företagen utanför den tilldelade ramen tvingas man att köpa nya utsläppsrätter inom ramen för det aktuella handelssystemet. Denna mekanism har kraftigt bidragit till minskade växthusgaser från kolbaserad elproduktion inom EU.

En annan konkret mekanism/åtgärd av stor betydelse inom EU är de successivt skärpta kraven på CO2-utsläpp från fordonstrafiken. Vad gäller personbilar har utsläppskravet successivt skärpts från nivån 120 gram per km till 95 gram från 2021 och en minskning med ytterligare 35 % till 2030. Den beslutade successiva skärpningen har kraftigt bidragit till omställning av fordonsindustrin mot eldrift och biobränslen.

En annan viktig faktor för klimatomställningen inom EU ligger på det finansiella och ekonomiska planet. I spåren av Coronapandemin har betydande klimathänsyn tagits vid bestämning av de ekonomiska stimulanserna vid återstarten av ekonomierna. Av EU:s återhämtningspaket på 750 miljarder euro eller drygt 8000 miljarder SEK skall en tredjedel gå till gröna investeringar och digital omställning.

Ett annat initiativ från EU på det ekonomiska planet är det planerade införandet av det som kallas EU:s taxonomi riktat mot stora och medelstora företag. Denna mekanism handlar om företagens hållbarhetsredovisning och syftar till att göra företagen transparenta gentemot sina intressenter vad gäller hållbarhet. Konkret innebär förslaget att de berörda företagen i sin hållbarhetsredovisning måste visa hur stor del av investeringarna respektive hur stor del av omsättningen som är hållbara.

För ytterligare information kan DU gå till följande länkar (1) King Coal abdikerar i Europa, (2) Godstrafiken på tur, (3) Statsskulden – Hot mot klimatet, (4) EU antar klimatlag!

(7) Vad gör Sverige?

I Sveriges riksdag har genom ett klimatpolitiskt ramverk grunden lagts för att Sverige skall ha förutsättningar för att uppfylla målen i Paris-avtalet!

Klimatpolitiskt ramverk …!

Sverige har som ett av EU:s medlemsländer respektive som medlem i FN att ta hänsyn till övergripande klimatmål och olika mekanismer för att uppfylla målen. Detta gäller inte minst  mål och mekanismer i Paris-avtalet.

Sverige har därutöver en nationell klimatpolitik, som i flera avseenden går längre än både vad som gäller inom EU och FN. Sedan januari 2018 har Sverige som ett av få länder en klimatlag med ett tillhörande klimatpolitiskt ramverk som reglerar hur Sverige som land skall förhålla sig till klimatfrågan.

Ramverket innehåller såväl konkreta klimatmål som rent administrativa regler för hur Sverige skall styra mot de uppställda målen. Vad gäller målen gäller att utsläppen från transporter skall minsks med 70 % till 2030 i förhållande till 2010 års nivå. Vidare gäller att Sverige skall ha en 100 % förnybar elförsörjning till 2040 och vara klimatneutrala till 2045.

I det klimatpolitiska ramverket regleras att det gäller oberoende av regeringskonstellation och att sittande regering vart 4:e år skall presentera en handlingsplan för hur målen skall uppnås. Därutöver gäller att ett från regeringen oberoende Klimatpolitiskt råd varje år skall granska regeringen arbete med klimatfrågan.

För ytterligare information kan DU gå till följande länkar (1) Breaking news – Tickande miljöbomb, (2) Skymf mot klimatet – Vattenfall ställer av i förtid, (3) Kolet – Regeringen och Vattenfall mot väggen, (4) Regeringen Löfven på hal is – Vattenfall och brunkolet, (5) Breaking news – Energiuppgörelsen i hamn, (6) Löfven sätter Paris-avtalet ur spel, (7) Sverige säkrar klimatfrågan politiskt, (8), Sveriges viktigaste lag, (9) Borgfreden räddar klimatet, (10) Sverige på rätt håll, men, (11) Elektrifieringskommision för transporter, (12) Sanningens minut, (13) Regeringen kraftsamlar, (14) Ryter till, (15) Preem – Förnuftet segrade, (16) Målet mot svenska staten, (17) Sverige i medvind!

(8) Vad gör DU?

DIN roll …!

I en fri marknad och i en öppen demokrati är det ytterst DU som enskild individ i DIN roll som konsument och väljare som bestämmer vilka produkter och tjänster som skall produceras respektive vilken klimatpolitik som skall föras.

Avståndet till processerna i näringslivet och dess leverantörskedjor och besluten i politikersamfundet kan tyckas långt, men i grunden är det DINA konsumtionsbeslut och DIN röst vid valurnorna som definierar omställningen till ett hållbart näringsliv respektive en hållbar klimatpolitik.

Nyckeln till att Du som enskild individ skall kunna påverka omställningen är att integrera klimatfrågan i DIN vardag genom att bli en DOER – en climateforlifeDOER d.v.s en sorts ambassadör och förebild för smarta val och beslut i klimatfrågan!

DU har precis tagit första steget för att gå in i denna roll genom att ta del av CFL:s snabbspår till kunskapsplattform avseende ökade kunskaper och sammanhang i klimatfrågan. Med en ökad medvetenhet är det vår förhoppning att det skall bli lättare att både göra egna åtgärder och som ambassadör förmedla och utbyta erfarenheter med omgivningen.

Att kommunicera med omgivningen utifrån nya insikter om klimatfrågan och dess koppling till vardagen t.ex. med familjen, vänner, arbetskamrater, på bussen etc. är första steget i en kreativ process som så småningom på ett naturligt sätt leder till konkreta klimatanpassade val och beslut för både dig själv och din omgivning.

För att konsolidera och fördjupa DIN roll som climateforlifeDOER kan DU anamma följande strategi lika med fem konsekutiva steg, som leder DIG till målet att bli mer aktiv i klimatfrågan i DIN vardag.

(1) PRIORITERA, lika med att alltid ha klimatfrågan med i DINA överväganden i vardagen, (2) PRATA, lika med att målmedvetet ta upp och diskutera klimatfrågan i DIN omgivning, (3) LÄRA, lika med att vara allmänt uppmärksam på att fördjupa DINA kunskaper, (4) REFLEKTERA, lika med att utnyttja DINA ökade insikter genom att analysera vad DU kan göra och (5) AGERA lika med att verka som en climateforlifeDOER genom att både göra egna åtgärder och påverka andra.

Låt DIG också inspireras av CFL:s egen DOER, Mr Bond d.v.s. Nils A Bond, som dels delar med sig av hur han går tillväga för att överväga och genomföra klimatanpassade val och beslut i vardagen och dels hur han utmanar etablissemanget genom att ifrågasätta ogenomtänkta förhållningssätt till klimatfrågan.

DU kan bekanta DIG ytterligare med Mr Bond via följande länk http://climateforlife.se/inspireras-av-mr-bond/