I Storbritannien går man före och blir det första landet inom G7 som lagstiftar om att alla nya hem och kommersiella lokaler f.o.m. 2022 måste ha egna laddstationer! I bakgrunden ligger Storbritanniens beslut att förbjuda nyförsäljning av bensin- och dieselbilar f.o.m. 2030. Trenden i elbilsracet är tydlig! OCH drivmedelsbolagen i Sverige hakar på! Förutom Circle K, som varit igång med snabbladdning i Sverige sedan 4-5 år tillbaka, så gick OKQ8 under 2020 ut med att man tillsammans med Skellefteå Kraft skall bygga ut snabbladdning på 800 av sina stationer. Vidare meddelade Preem nyligen att man också skall erbjuda snabbladdning i samarbete med laddningsoperatören Recharge på hundratals stationer. Det politiska målet i Sverige är att det skall finnas snabbladdning minst var tionde mil längs de större vägarna. Elbilsracet fortsätter! Mer om racet på http://climateforlife.se/eine-million-e-fahrzeuge/
Utan insikt om klimatfrågan i ett större perspektiv och hur den på ett naturligt sätt kan integreras i vardagen blir det nästintill omöjligt att agera rationellt för DIG som enskild individ!
För att DU snabbt skall skaffa DIG kunskaper och sammanhang i klimatfrågan för att kunna agera som en ClimateDoer erbjuder CFL ett snabbspår till en kunskapsplattform i följande dokument om orsak och verkan vad gäller den globala uppvärmningen.
DU får inblick i de viktigaste faktorerna bakom (1) variationerna i planeten Jordens medeltemperatur, (2) teorin bakom den s.k. växthuseffekten, (3) människornas påverkan, (4) konsekvenserna för planeten Jorden respektive inblick i vad olika aktörer gör såsom (5) vad gör Världssamfundet, (6) (7) vad gör Sverige och EU och sist men inte minst (8) hur DU med nya kunskaper och sammanhang kan bli en ClimateDoer.
(1) Jordens medeltemperatur
Grafen visar att Jordens medeltemperatur har varit relativt stabil sedan flera tusen år tillbaka för att sedan under de senaste 100 åren öka dramatiskt till följd av den av människan påtvingade globala uppvärmningen!
Globala uppvärmningen sticker ut …!
När DU i dagligt tal reflekterar över och pratar om den globala uppvärmningen avses i regel den ökning av planeten Jordens medeltemperatur på hittills ca 1 grad som skett sedan början på industrialismen i slutet på 1800-talet till följd av utsläpp av koldioxid, CO2, genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas.
Jämfört med de naturliga variationerna i Jordens medeltemperatur till följd av ändringar i Jordens omloppsbana runt solen respektive jordaxelns lutning är den s.k. globala uppvärmningen påtvingad och ett extremt snabbt förlopp.
Den globala uppvärmningen har framförallt skett de senaste 100 åren medan de naturliga variationerna i Jordens medeltemperatur sker i tidscykler på 10000-tals år definierade som istider och mellanistider. Den senaste istiden inträffade för ca 20000 år sedan då både Europa och Nordamerika var täckta av ett tjockt istäcke.
Den globala uppvärmningen är således en helt annan process påtvingad av oss människor i dagligt tal kallad växthuseffekten.
Figuren visar att från solen inkommande energi är i obalans med utgående energi till följd av att en del av den utgående värmestrålningen reflekteras tillbaka av växthusgaserna!
Vetenskaplig bakgrund …!
Växthuseffekten är synonymt med den globala uppvärmningen och syftar på att energibalansen mellan solen och Jorden är i obalans. Till Jorden tillförd energi genom solstrålning är större än utgående energi i form av reflekterad solstrålning och infraröd strålning (värmestrålning) från jordytan.
Grundproblemet med obalansen är att en del av den infraröda strålningen från jordytan absorberas/reflekteras tillbaka till Jorden på de s.k. växthusgaser, främst koldioxid (CO2) som ansamlats i atmosfären till följd av vår förbränning av fossila bränslen.
Växthuseffekten är vetenskapligt belagd sedan drygt 100 år tillbaka bl.a. av den svenske kemisten Svante Arrhenius. Senare forskning har visat att den mängd CO2 som har hamnat i atmosfären stannar till stor del kvar i hundratals till tusentals år och följaktligen bidrar till den globala uppvärmningen under mycket lån tid framöver.
Så småningom efter ca 300 år kommer ca hälften att ha lösts upp i världshaven, men resten stannar kvar i tusentals för att inte säga i hundratusentals år. Dessa s.k. geofysikaliska och vetenskapliga samband sätter fingret på betydelsen av att snabbt upphöra med utsläppen av CO2 främst orsakade av förbränning av fossila bränslen.
Även om vi rent teoretiskt abrupt skulle sluta med att släppa ut mer CO2 idag skulle således den globala uppvärmningen fortsätta i hundratals år framöver. Enligt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), bestående av2000-3000 klimatforskare över hela världen, måste vi halvera våra utsläpp varje årtionde fram till 2050 för att vi skall klara Paris-avtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader.
Växthuseffekten eller den globala uppvärmningen är således en på planeten Jorden påtvingad process av oss människor alltsedan vi började förbränna fossila bränslen från och med starten av industrialismen i slutet på 1800-talet. I början på industrialismen handlade det framförallt om kol som under1900-talet kom att följas av både olja och naturgas.
Det är först under det senaste årtiondet som förnyelsebara energikällor, som solenergi och vindenergi, på allvar har börjat ersätta de fossila energikällorna. Än så länge dominerar dock fortfarande de fossila energikällorna med en andel av den globala energiförsörjningen på ca 85 % (dec 2020).
Förutom konsumtion av energi baserat på fossila bränslen bidrar vår konsumtion av livsmedel i stor utsträckning också till den globala uppvärmningen motsvarande upp till 30 % av CO2- utsläppen.
I detta fall handlar det framförallt om konsumtion av jordbruksprodukter i form av (1) kött från nötkreatur där djurens matsmältningsprocess genererar metangas, som också räknas till växthusgaserna, och om (2) importerade produkter som t.ex. palmolja och sojabönor m.m. med koppling till världens regnskogar i Sydamerika, Sydostasien och Centralafrika. För att lämna plats för odling av dessa jordbruksprodukter har regnskogarna fått skövlas, vilket i sin tur ha fått till följd CO2-upptaget genom fotosyntesen vid tillväxten i den globala biosfären har minskat betydligt.
Sammanfattningsvis kan klimatbovarnas Big Five, alla med koppling till människan och vårt nuvarande sätt att leva, definieras av följande fem faktorer – Energitillförsel, Transporter, Köttkonsumtion, Allmän konsumtion och Skövling av regnskogar. Alla fem påverkas av aktörerna i samhället – av politiken, av näringslivet och av DIG som enskild individ.
DU har i sammanhanget en nyckelroll genom att DU med dina val och en medveten konsumtion kan påverka omställningen till grön produktion i samhället och en klimatpolitik som borgar för ett framtida hållbart samhälle.
Följdeffekterna av ett varmare hav och en varmare atmosfär är det allvarliga för levnadsbetingelserna på planeten Jorden!
Följdeffekterna allvarliga …!
Den globala uppvärmningen innebär rent fysikaliskt att Jordens medeltemperatur blir högre i hav och på land. Den övervägande delen av energiöverskottet, ca 90 %, hamnar i havet d.v.s. värmer upp världens oceaner. Resten, ca 10 %, värmer upp Jordens atmosfär.
För oss människor och alla levande organismer på planeten Jorden är det dock följdeffekterna av ett varmare hav och en varmare atmosfär som är det allvarliga.
En varmare atmosfär ger upphov till att is och snö vid polerna, på Arktis och i Antarktis, smälter, vilket i sin tur resulterar i en havsnivåhöjning. Enligt FN:s klimatpanel IPCC handlar det om uppemot 1 m till 2100.
Denna effekt kräver redan idag omfattande anpassningar i form av både uppbyggnad av rent fysiska hinder och radikalt ändrade samhällsplanering i världens kustländer. I extremt låglänta länder som Bangladesh och vissa ögrupper i Indiska Oceanen och Stilla havet kan det också handla om nödvändig migration i form av klimatflyktingar.
En annan minst lika allvarlig effekt av en varmare atmosfär är att den hotar vattenförsörjningen på Jorden dels för jordbruksproduktion och dels för oss människor. I detta fall handlar det både om utbredd extrem torka och permanent försvinnande glaciärer som i normalfallet försörjer miljontals människor med sitt dagliga vattenbehov. Det senare är t.ex. fallet i Asien där glaciärer i Himalayas bergskedjor försörjer över en miljard människor med sitt dagliga vattenbehov.
Den andra allvarliga konsekvensen, d.v.s. ett varmare hav, ger upphov till alltmer frekventa extrema väderförhållanden. I och med att havet blir varmare ökar också avdunstningen till atmosfären och bidrar till en högre energinivå i berörda luftmassor. Den högre energinivån resulterar i en ökad frekvens av extremväder i form av orkaner, stormar och skyfallsliknande nederbörd.
Vid FN:s klimatmöte COP 21 i Paris 2015 lades grunden för klimatarbetet för världens alla ca 200 länder med syftet att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader!
FN och Paris-avtalet …!
Världssamfundet har på ett organiserat sätt via FN alltsedan i början på 90-talet uppmärksammat och agerat för att begränsa den globala uppvärmningen. Det första klimatmötet i FN:s regi det s.k. COP1 (möte nr 1 benämnt COP = Collaboration of Parties) hölls i Rio de Janeiro 1994. Sedan dess har FN:s klimatmöten hållits varje år förutom 2020 då mötet ställdes in till följd av en världsomfattande Coronapandemi. Det uppskjutna mötet lika med COP26 skall istället hållas i Glasgow i slutet på 2021.
För att underbygga de diskussioner och beslut som görs på de årliga klimatmötena med vetenskapligt underlag kring den globala uppvärmningens utveckling har FN:s klimatmöten som stöd en klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer de senaste forskningsresultaten på området baserat på 2000-3000 klimatforskare världen över.
Efter mötet i Rio de Janeiro 1994 slöts ganska snart, i samband med COP4 i Kyoto i Japan, ett bilateralt klimatavtal, det s.k. Kyoto-protokollet. Detta blev det första avtalet mellan världens länder med kvantifierade mål vad gäller att minska CO2 utsläppen. Tyvärr accepterade inte de stora utsläpparländerna som USA, Kina, Ryssland, Kanada och några till villkoren i avtalet.
Ur ett klimatperspektiv kan man därför betrakta Kyoto-protokollet som knappt ett halvt steg mot ett fungerande klimatavtal. Europas länder lika med EU anslöt sig till avtalet och dess uppställda mål och kom att agera pådrivare för att fler länder skulle ansluta sig.
Så småningom, egentligen efter alltför lång tid eftersom varje år utan att de större utsläpparländerna är med är ett förlorat klimatår, började klimatdiskussionerna breddas i och med att USA på allvar gick in i diskussionerna omkring 2008 i samband med att f.d. president Obama påbörjade sin första period som USA:s president 2008.
Vid COP15 i Köpenhamn 2009 började de första konturerna av ett konkret globalt klimatavtal kunna skönjas. Även om man rent formellt misslyckades med att komma fram till ett nytt avtal efter det då alltjämt gällande Kyoto-protokollet från 1997 så lade man fast två viktiga grundstenar i Köpenhamn.
Det handlade om dels att den globala uppvärmningen måste begränsas till högst 2 grader och dels att den rika världen måste ta på sig att finansiera klimatomställningen i de mindre rika länderna de s.k. utvecklingsländerna.
Efter COP15 i Köpenhamn följde ett antal klimatmöten innan man slutligen kom fram till ett globalt klimatavtal vid COP21 i Paris, det s.k. Paris-avtalet, som kom att omfatta alla FN:s ca 200 länder utom några få länder däribland även, tråkigt nog, USA, som begärde utträde ur avtalet 2016 omedelbart efter det att Donald Trump hade tillträtt som USA:s president.
Efter tillträdet av nuvarande president Joe Biden är dock USA tillbaka i avtalet. Förutom de två viktiga grundstenarna, som lades fast under COP15 i Köpenhamn, har Paris-avtalet konkretiserats med avseende på hur begränsningarna av CO2-utsläppen skall gå till. Vart och ett av FN:s ca 200 länder skall således vart 5:e år konkretisera hur mycket CO2-utsläppen skall begränsas.
Detta skall göras genom att varje land autonomt bestämmer sina utsläppsminskningar sina s.k. NDC:s (Nationally Determined Contributions). Baserat på klimatlöftena 2015 d.v.s. varje lands NDC:s i samband med Paris-avtalet kan konstateras att målen för utsläpps-minskningarna totalt sett blev för lågt ställda för att begränsa uppvärmningen till avtalets krav på väl under 2 grader.
FN:s klimatpanel IPCC har påtalat detta i ett antal rapporter från 2017 och framåt. I praktiken säger IPCC att världens länder måste minska sina utsläpp med 50 % varje årtionde fram till 2050 för att Paris-avtalet skall kunna uppfyllas. Nya NDC:s kommer att tillhandahållas till COP26 i Glasgow 2021 som bas för nästa 5-års-period i Paris-avtalet.
EU har som politisk aktör på det globala planet varit en pådrivare och förebild för för världens länder i syfte att organisera klimatarbetet alltsedan det s.k. Kyoto-protokollet 1997 till det nu gällande Paris-avtalet från 2015!
EU pådrivare …!
EU har som tidigare nämnts varit pådrivare i det internationella klimatarbetet och har under 2020 lagt fast riktlinjer för att uppfylla Paris-avtalet. Under 2020 har EU skärpt sina mål om utsläppsminskningar till 2030 i förhållande till 1990 års nivå från ursprungliga 40 % till minst 55 %. Vidare har EU som en av de första globala regionerna också satt upp som mål att bli klimatneutrala till 2050, vilket är ett nödvändigt krav för att uppfylla Paris-avtalet.
På det konkreta planet, d.v.s. etablering av olika mekanismer och åtgärder för att uppfylla målen, kan bl.a. nämnas EU:s handel med utsläppsrätter EU-ETS (EU:s Energy Trading System). Systemet innebär att EU:s större företag tilldelas ett visst antal utsläppsrätter. Går företagen utanför den tilldelade ramen tvingas man att köpa nya utsläppsrätter inom ramen för det aktuella handelssystemet. Denna mekanism har kraftigt bidragit till minskade växthusgaser från kolbaserad elproduktion inom EU.
En annan konkret mekanism/åtgärd av stor betydelse inom EU är de successivt skärpta kraven på CO2-utsläpp från fordonstrafiken. Vad gäller personbilar har utsläppskravet successivt skärpts från nivån 120 gram per km till 95 gram från 2021 och en minskning med ytterligare 35 % till 2030. Den beslutade successiva skärpningen har kraftigt bidragit till omställning av fordonsindustrin mot eldrift och biobränslen.
En annan viktig faktor för klimatomställningen inom EU ligger på det finansiella och ekonomiska planet. I spåren av Coronapandemin har betydande klimathänsyn tagits vid bestämning av de ekonomiska stimulanserna vid återstarten av ekonomierna. Av EU:s återhämtningspaket på 750 miljarder euro eller drygt 8000 miljarder SEK skall en tredjedel gå till gröna investeringar och digital omställning.
Ett annat initiativ från EU på det ekonomiska planet är det planerade införandet av det som kallas EU:s taxonomi riktat mot stora och medelstora företag. Denna mekanism handlar om företagens hållbarhetsredovisning och syftar till att göra företagen transparenta gentemot sina intressenter vad gäller hållbarhet. Konkret innebär förslaget att de berörda företagen i sin hållbarhetsredovisning måste visa hur stor del av investeringarna respektive hur stor del av omsättningen som är hållbara.
I Sveriges riksdag har genom ett klimatpolitiskt ramverk grunden lagts för att Sverige skall ha förutsättningar för att uppfylla målen i Paris-avtalet!
Klimatpolitiskt ramverk …!
Sverige har som ett av EU:s medlemsländer respektive som medlem i FN att ta hänsyn till övergripande klimatmål och olika mekanismer för att uppfylla målen. Detta gäller inte minst mål och mekanismer i Paris-avtalet.
Sverige har därutöver en nationell klimatpolitik, som i flera avseenden går längre än både vad som gäller inom EU och FN. Sedan januari 2018 har Sverige som ett av få länder en klimatlag med ett tillhörande klimatpolitiskt ramverk som reglerar hur Sverige som land skall förhålla sig till klimatfrågan.
Ramverket innehåller såväl konkreta klimatmål som rent administrativa regler för hur Sverige skall styra mot de uppställda målen. Vad gäller målen gäller att utsläppen från transporter skall minsks med 70 % till 2030 i förhållande till 2010 års nivå. Vidare gäller att Sverige skall ha en 100 % förnybar elförsörjning till 2040 och vara klimatneutrala till 2045.
I det klimatpolitiska ramverket regleras att det gäller oberoende av regeringskonstellation och att sittande regering vart 4:e år skall presentera en handlingsplan för hur målen skall uppnås. Därutöver gäller att ett från regeringen oberoende Klimatpolitiskt råd varje år skall granska regeringen arbete med klimatfrågan.
I en fri marknad och i en öppen demokrati är det ytterst DU som enskild individ i DIN roll som konsument och väljare som bestämmer vilka produkter och tjänster som skall produceras respektive vilken klimatpolitik som skall föras.
Avståndet till processerna i näringslivet och dess leverantörskedjor och besluten i politikersamfundet kan tyckas långt, men i grunden är det DINA konsumtionsbeslut och DIN röst vid valurnorna som definierar omställningen till ett hållbart näringsliv respektive en hållbar klimatpolitik.
Nyckeln till att Du som enskild individ skall kunna påverka omställningen är att integrera klimatfrågan i DIN vardag genom att bli en DOER – en ClimateDoer d.v.s en sorts ambassadör och förebild för smarta val och beslut i klimatfrågan!
DU har precis tagit första steget för att gå in i denna roll genom att ta del av CFL:s snabbspår till kunskapsplattform avseende ökade kunskaper och sammanhang i klimatfrågan. Med en ökad medvetenhet är det vår förhoppning att det skall bli lättare att både göra egna åtgärder och som ambassadör förmedla och utbyta erfarenheter med omgivningen.
Att kommunicera med omgivningen utifrån nya insikter om klimatfrågan och dess koppling till vardagen t.ex. med familjen, vänner, arbetskamrater, på bussen etc. är första steget i en kreativ process som så småningom på ett naturligt sätt leder till konkreta klimatanpassade val och beslut för både dig själv och din omgivning.
För att konsolidera och fördjupa DIN roll som ClimateDoer kan DU anamma följande strategi lika med fem konsekutiva steg, som leder DIG till målet att bli mer aktiv i klimatfrågan i DIN vardag.
(1) PRIORITERA, lika med att alltid ha klimatfrågan med i DINA överväganden i vardagen, (2) PRATA, lika med att målmedvetet ta upp och diskutera klimatfrågan i DIN omgivning, (3) LÄRA, lika med att vara allmänt uppmärksam på att fördjupa DINA kunskaper, (4) REFLEKTERA, lika med att utnyttja DINA ökade insikter genom att analysera vad DU kan göra och (5) AGERA lika med att verka som en ClimateDoer genom att både göra egna åtgärder och påverka andra.
Låt DIG också inspireras av CFL:s egen DOER, Mr Bond d.v.s. Nils A Bond, som dels delar med sig av hur han går tillväga för att överväga och genomföra klimatanpassade val och beslut i vardagen och dels hur han utmanar etablissemanget genom att ifrågasätta ogenomtänkta förhållningssätt till klimatfrågan.
Enligt en färsk rapport, Solar Futures Study, från USA:s energidepartement, DoE (Departement of Energy), är en dekarbonisering av USA:s energisystem till 2050 fullt realistiskt! OBS! Hälften av all el skulle i så fall komma från solen! Idag handlar det endast om en andel på 3%. DoE bedömer således att solen har en enorm utvecklingspotential i USA! Det handlar varken mer eller mindre om en Marshallplan för solen i USA! (Anm. George Marshall, utrikesminister i USA under president Harry Truman, tog initiativ till finansiering av den gigantiska återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget därav begreppet Marshallplan).
Bidens tuffa mål …!
Bakgrunden till rapporten är Bidenadministrationens förslag till tuffa mål för klimatomställningen! Man har satt upp målet att halvera CO2-utsläppen till 2030 i förhållande till 2005 års nivå respektive att elförsörjningen skall vara helt baserad på förnyelsebar energi redan till 2035. Rapporten Solar Futures Study kan i sammanhanget ses som en konkret plan för hur de uppställda målen skall kunna uppnås.
Solenergin exploderar …!
Enligt rapporten måste dagens utbyggnadstakt för solenergi på 15 GW/år (15000 MW installerad soleffekt per år) fördubblas de närmaste 4 åren och därefter fördubblas ytterligare en gång till 60 GW per år under de följande åren fram till 2030. Utbyggnadstakten måste sedan bibehållas fram till 2035 och ytterligare ökas fram till 2050 beroende på vilken ambitionsgrad man väljer i planen. Bildlig talat kan man säga att solenergin exploderar!
Stora tal …!
För att kunna relatera till de stora talen kan som en jämförelse nämnas att den totalt installerade vattenkraften i Sverige ligger på ca 16000 MW d.v.s. lika med USA:s i dagsläget årliga utbyggnadstakt av solenergi, en utbyggnadstakt som således enligt planen skall fyrfaldigas (!) fram till 2030!
Elektrifiering av samhället …!
Parallellt med ökningen av installerad soleffekt ingår också i planen en ökad utbyggnad av andra förnyelsebara alternativ, främst vindkraft, och olika former av energilagringslösningar. Förutsatt att man väljer den högre ambitionsgraden kommer USA:s energisystem att bli helt dekarboniserat till 2050, vilket innebär en bredare elektrifiering av det amerikanska samhället. Den innebär i sin tur en kraftig utbyggnad av elsystemet, i stort sett en fördubbling, för elektrifiering av slutförbrukare som byggnader, transporter och industrins processer.
Haken …?
Allt detta låter ju för bra för att vara sant! NEJ, faktiskt inte! Alla fysiska parametrar och konsekvenser som klimat , ekonomi, sysselsättning, tillväxt etc pekar entydigt på ett ”GO” för planen! Haken eller hindret handlar snarare om politik och de sedan länge infekterade motsättningarna i den amerikanska kongressen, inte minst inom klimatpolitiken!
Politiska regleringar …!
Det bör noteras att utan politiska regleringar och stimulanser går en fullständig dekarbonisering av USA:s energisystem inte att genomföra. Det gäller följaktligen för president Biden och demokraterna att lotsa igenom de planerade infrastruktur- och klimatsatsningarna på hisnande 3500 miljarder dollar i kongressen för att komma igång med omställningen
Utan reglering …!
I sammanhanget bör det ändå påpekas att enligt rapporten kan omställningen komma en bit på vägen lika med 50 % mot de uppställda målen utan reglering d.v.s. enbart baserat på marknadskrafterna och förutsedda teknologiska framsteg!
Moroten …?
Vilket är moroten för att kongressen skall släppa igenom de planerade infrastruktur- och klimatsatsningarna? Det korta svaret! Planeten Jorden! Det kan noteras att USA är världens efter Kina överlägset största utsläppare av koldioxid räknat i absoluta tal! Räknar per capita är man den utan jämförelse överlägset största! Med sina stora utsläpp är USA således ett av de största hoten mot livsbetingelserna på planeten Jorden. USA:s omställning är nödvändig egentligen oavsett vilka uppoffringar som måste göras!!!
Det bästa av allt …!
MEN det bästa av allt! Tillväxtmässigt och inte minst rent ekonomiskt överstiger fördelarna med planen flerfaldigt de uppoffringar som behöver göras! Ökade kostnader för en påtvingad ersättning av USA:s befintliga fossilbaserade energisystem uppvägs med minst en faktor 5 av att man undviker ökade samhällskostnader till följd av klimatkatastrofer, havsnivåhöjning, migration, hälsoeffekter etc . Dessutom skapas en för USA och övriga världen stilbildande industriell tillväxt inom sektorn förnyelsebara energialternativ!
Alla vinnare …!
Summa summarum! ALLA blir vinnare på att USA genomför sin Marshallplan för solen! USA har genom planen en uppenbar chans att ta ledningen i klimatomställningen och bli föregångare för resten av världen!
Heart Aerospace med sitt 4-motoriga elflygplan tar in ytterligare kapital bl.a. av den amerikanska flygbolagsjätten United Airlines för fortsatt utveckling!
300 miljoner …!
Göteborgsbaserade elflygsutvecklaren Heart Aerospace spänner bågen och tar in ytterligare 300 miljoner SEK för fortsatt utveckling av sitt plan ES-19! Planet är ett kortdistansplan för 19 passagerare. Bland investerarna finns den amerikanska flygbolagsjätten United Airlines. Företagets VD, Anders Forslund, meddelar också att United Airlines tillsammans med kortdistansbolaget Mesa Air Group har beställt 200 plan med option på ytterligare 100 plan. Den första provflygningen är planerad till 2024 och första leverans till 2026! OCH det bästa av allt! Förutom att vara helt utsläppsfritt blir planet både billigare och tystare att flyga än konventionellt kortdistansflyg! Läs mer om Heart Aerospace på http://climateforlife.se/flyga-med-el/.
Australiens miljöminister Sussan Ley har enligt domstol en skyldighet att ”vidta försiktighet” vid nya fossila bränslesatsningar för att inga barn och unga skall ta skada eller dö!
Förlorade …!
Regeringen i Australien förlorade i början på sommaren ett mål i den federala domstolen mot ungdomar som väckt åtal mot regeringen för planerna på att starta upp ett stort kolgruveprojekt i orten Boggabri i New South Wales. Domen följer av ett överklagande mot kolgruveprojektet väckt av 8 ungdomar och en nunna från området.
Historisk dom …!
Enligt en av målsägandena, 16-åriga Anj Sharma, är detta en historisk dom, som gör det svårare för politiker att fortsätta med att godkänna stora projekt som skyndar på klimatkrisen! BRAVO!
Fru Justitia skipar rättvisa i kampen för klimatet mot regeringar och företag i dessas jakt på kortsiktiga vinster på klimatets och de ungas bekostnad!
Elbilsracet i Tyskland går nu för högvarv! För 10 år sedan satte dåvarande trafikminister Norbert Röttgen (CDU) upp målet att det skulle rulla en miljon elbilar på de tyska vägarna senast 2020. På den tiden ett mycket ambitiöst mål! MEN med några månaders försening, i juli i år, lyckades man uppnå målet! Knappt hälften av bilarna är rena elbilar medan resterande är plug-in-hybrider.
Rasande fort …!
Utvecklingen de senaste åren har gått rasande fort! Andelen försålda elbilar av den totala försäljningen i Tyskland låg för två år sedan bara på 2 %! NU under 2020/2021 ligger andelen på hela drygt 10 %! Var tionde såld bil är alltså en elbil! Andelen elbilar i den totala bilparken på ca 45 miljoner bilar är nu uppe i 2 %!
Andreas Scheuer …!
Nuvarande trafikminister Andreas Scheuer (CSU) konstaterar att ”Verkehrswende ist da”! Fritt översatt: Tippingpointen för elbilar har passerats! Det nya målet i Tyskland är nu, enligt Andreas Scheuer och hans experter, att 2030 skall minst 14 miljoner elbilar rulla på de tyska vägarna och antalet offentliga laddstationer ökas från nuvarande ca 50000 till en miljon! HEJA!!!
1 miljon elbilar i den tyska bilparken 2021 motsvarar ca 2 % av totalt ca 45 miljoner bilar, men redan 2030 skall man var uppe i en andel på minst 30 % motsvarande en ökningstakt på ca 35 % per år!
De centrala delarna av 24-miljonersstaden Lagos i Nigeria vid Atlantkusten hamnade under vatten under sommarens skyfall!
Under radarn …!
Samtidigt som sommarens extremväder i form av översvämningar, skogsbränder extrema värmeböljor i Kanada, USA, Tyskland, Belgien m.fl. fick allt medieljus så gick rekordstora översvämningar i Afrikas största stad, Laos i Nigeria, under radarn! Regnperioden i Nigeria är normalt mellan mars och november. Nederbörden är som mest intensiv i september, men under mitten på juli kom rekordstora regnmängder och lade Lagos centrala delar under vatten.
Forskare varnar …!
Forskare varnar för att Lagos med sitt utsatta låglänta läge vid Atlantkusten snart kan vara obeboeligt till följd av kusterosion, extrem nederbörd och havsnivåhöjning både tillfälligt till följd av ökande Atlantstormar respektive till följd av den pågående avsmältningen av landisar globalt sett.
Lagos inte unikt …!
Tyvärr är inte Lagos utsatta läge för översvämningar inte unikt! Enligt en rapport från analysföretaget Central Climate publicerad i Nature Communications kan över 300 miljoner människor drabbas av samma öde inom tre decennier (!)! Det gäller stora befolkningskoncentrationer i kustnära lägen i Asien i huvudsak i Kina, Indien, Bangladesh, Vietnam, Indonesien och Thailand.
Översvämningar i Jakarta, Indonesien i februari 2017
Sensmoral …!
Medan vi i Europa och Nordamerika stirrar oss blinda på vad som händer i vårt närområde bl.a. till följd av det starka mediafokuset så pågår klimatförändringarna för fullt på global nivå med allt större konsekvenser. Den globala uppvärmningen känner inga nationsgränser. Rapporterande nyhetsmedia är ju närsynta av det enkla skälet att man söker uppmärksamhet hos sina läsare. DU och jag som nyhetskonsumenter måste dock lyfta blicken och också gå till mer neutrala bredare nyhetskällor för rapportering kring klimatfrågan!
Sensmoral forts …!
En annan sensmoral eller slutsats som kan dras av Lagos-exemplet respektive Central Climates rapport är att det är de sämst ställda som drabbas hårdast av klimatförändringarna! Befolkningarna i Afrika och Asien har inte ekonomiska resurser för dels anpassning av sin städer längs kusterna dels för en nödvändig klimatomställning. Om vi inte får stopp på klimatutsläppen i tid så kommer en sällan skådad migration att uppstå dels inom dessa länder, men även till andra länder med oöverskådlig social oro worldwide som följd!
Ödets ironi …!
Det är en form av ödets ironi att samtidigt som vi i västvärlden i hög grad har orsakat dessa möjliga katastrofala konsekvenser så har vi också fått nyckeln till att undvika dom. MEN tyvärr alldeles för sent! Nyckeln stavas Paris-avtalet! Avtalet säger dels att vart och ett av FN:s ca 190 länder skall skärpta sina klimatlöften vart femte år dels att de rika länderna skall avsätta 100 miljarder dollar per år f.o.m. 2020 till det fattiga länderna för klimatomställningen!
COP26 …!
Förutom faktiska realiteter i form av sommarens extremväder på olika platser i världen har FN:s klimatorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) lämnat sin rapport om klimatläget i världen under sommaren. Sammantaget pekar både extremvädret och IPCC:s rapport på att läget är akut! FN:s länder måste följaktligen agera med kraft i samband med kommande klimatmöte COP26 i Glasgow under november! Det gäller framförallt att skärpa sina klimatlöften respektive att komma igång med finansieringen av de fattiga ländernas klimatomställning.
Göteborgsbaserade lastbilstillverkaren Einride utmanar de stora lastbilsjättarna med att ligga i framkant vad gäller tekniken genom sina förarlösa och eldrivna fordon. Under sommaren tecknade Einride ett samarbetsavtal med världens största däcktillverkare, japanska Bridgestone, för en gemensam lansering av Einride på USA-marknaden. Till en början skall Einride leverera 100 (!) fordon till Bridgestones logistiknätvek i USA! I samarbetet ingår utveckling av elektriska lastbilar i Tennessee, USA och en gemensam affärsplan på fem år för att skala upp elektriska och automatiserade transporter. Läs mer om utmanaren Einride på http://climateforlife.se/coca-cola-kor-forarlost/
Under sommaren, den 30 juli, gick deadline ut för FN:s ca 190 länder vad gäller att lämna in nya klimatlöften s.k. NDC:s (Nationally Determined Contributions) inför FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november! Bara 80 av länderna lämnade in sina löften i tid! Stora utsläpparländer som Kina och Indien hör till de länder som ignorerade deadlinen. Kina är dessutom världens överlägset största utsläppare! Ignoransen resulterade i en skarp varning från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) till Kinas ledare lika med ett klart avsteg från IPCC:s normala roll som neutral utredare till FN!
Fler ögonhöjare …!
Andra stora utsläpparländer som Ryssland, Australien, Brasilien och Mexiko lämnade visserligen in sina NDC:s, men det var samma eller lägre mål i de inlämnade klimatlöftena som för fem år sedan! Förfarandet strider mot intentionerna i Paris-avtalet d.v.s. att länderna vart femte år successivt skall skärpa sina NDC:s!
Paris-avtalet frivilligt …!
Mot bakgrund av att vi under innevarande årtionde måste reducera utsläppen till hälften ger de stora utsläpparländernas ignorans av Paris-avtalet oss en tankeställare! Hur hänger detta ihop? Förklaringen kan sökas i att Paris-avtalet inte är tvingande d.v.s. villkoren kan betraktas som rekommendationer. Varje deltagarland (ca 190 länder) är autonomt och beslutar själva om sina klimatlöften!
Ändå en framgång …!
Ett frivilligt avtal kan måhända uppfattas som ett dilemma, men Paris-avtalet från 2015 kan ändå rent politiskt betraktas som en stor framgång! Den stora vinsten med avtalet är att alla världens länder är överens om att sätta fokus på klimatfrågan! I praktiken fungerar avtalet som ett effektivt påtryckningsmedel för världens länder att förhindra en allvarlig klimatkris.
Inte gossen Ruda …!
Inför en hotande planetär kris vill knappast något land sticka ut som gossen Ruda i strid med både vetenskap och internationella överenskommelser. Insatserna är alltför höga då klimatfrågan påverkar relationerna mellan länderna både politiskt, ekonomiskt och stabilitetsmässigt!
Ytterligare tankeställare …!
Den politiska hanteringen av Paris-avtalet inför COP26 sätter fingret på en bredare problematik! Hanteringen ger oss en ytterligare tankeställare och visar att politikersamfundet ensamt inte kommer att kunna lösa klimatfrågan! Alla måste hjälpas åt d.v.s. alla berörda aktörer alltifrån politiker till näringsliv, organisationer och enskilda individer! Vi måste alla bli en doer i klimatfrågan – en climateforlifedoer! Läs mer om hur JUST DU som enskild individ kan bli en climateforlifedoer! Läs på http://climateforlife.se/vad-gor-du/
Elflygen är redan här! Planet på bilden tillverkas i Seattle, USA, av företaget Eviation och kan transportera 1000 kg gods eller 9 personer.
Badar i pengar…!
Nya startups för elflyg fullkomligt badar i pengar! På fem år har investeringarna via riskkapital och börsen ökat med 83 %. Bara under årets första 8 månader handlar det om ca 40 miljarder SEK. Enligt konsultföretaget Deloiette kommer marknaden runt 2035 att vara värd 1000 miljarder SEK per år och sysselsätta 280000 personer – bara i USA (!)! Till en början kommer elflygen förträdesvis att användas inom logistiksektorn.
DHL i framkant …!
Ett färskt och näraliggande exempel är logistikföretaget DHL Express, som har beställt 12 plan av det amerikanska företaget Eviation från Seattle för leverans under 2024. Planen med modellbeteckningen Alice kan frakta 1000 kilo gods alternativt 9 personer och har en räckvidd på ca 80 mil. DHL Express kommer att sätta in planen för godstransporter på sträckor i Kalifornien.
